FG-skor på konstgräs: vad tillverkarna faktiskt skriver

Om du frågar i en butik, i en Facebookgrupp eller på en “bäst i test”-sajt får du nästan alltid samma svar: spela aldrig med FG-skor på konstgräs. Ofta med tillägget att det förstör knäna, eller att garantin slutar gälla.

Vi gick till källorna. Bilden är mer nyanserad än så, och på en punkt är det populära rådet direkt fel.

Vad sulorna faktiskt heter och betyder

Kod	Står för	Avsedd för
FG	Firm ground	Fast naturgräs. Formgjutna dobbar
AG	Artificial ground	Konstgräs. Fler och kortare, ofta koniska dobbar
SG	Soft ground	Blött, mjukt naturgräs. Få, långa, ofta skruvbara dobbar i metall
TF	Turf	Grus och äldre konstgräs. Många små gummiknoppar
MG	Multi ground	Blandunderlag
IN/IC	Indoor	Inomhusgolv. Platt gummisula

Vad Nike själva skriver

Det här är hämtat ordagrant från Nikes egen guide, och det är inte vad ryktet säger.

Om FG:

Firm ground cleats are the most common, and they feature molded studs designed for natural grass. If playing on a professional, groomed soccer field (or artificial fields with longer turf blades), these are the best soccer cleats.

Nike rekommenderar alltså uttryckligen FG även på konstgräs med längre strån — vilket beskriver merparten av modernt konstgräs.

Om AG: “This modified stud pattern reduces pressure points on harder synthetic turf.” Alltså ett bekvämlighets- och tryckargument, inte ett säkerhetsargument.

Och om SG är Nike däremot otvetydiga:

Note that they shouldn’t be worn on artificial turf or other types of firm fields.

Där finns alltså en tydlig varning. Men den gäller SG, inte FG.

Ytterligare en sak som sällan nämns: Puma säljer i dag större delen av sitt sortiment med en kombinerad FG/AG-sula. Tillverkarna behandlar inte längre de två underlagen som oförenliga.

“Garantin slutar gälla” — vems garanti?

Vi letade efter det här påståendet hos tillverkarna. Vi hittade det inte. Nikes garantisida nämner över huvud taget inte underlag.

Det vi hittade var återförsäljare som skriver det: butiker som anger att de inte tar emot reklamationer på dobbar som slitits på konstgräs. Det är en butikspolicy, inte ett tillverkargaranti­villkor.

Kontrollera alltid vad som står hos den butik du köper av — men blanda inte ihop det med vad tillverkaren säger.

Vad forskningen visar, och var den tar slut

Här blir det viktigt att skilja på två olika frågor.

Om underlaget: stora prospektiva studier på elitnivå hittar ingen generell skillnad i skaderisk mellan konstgräs och naturgräs. Ekstrands tvåkohortsstudie från 2006 formulerade det så här: inget belägg för högre skaderisk på konstgräs — med ett undantag, fotledsskador, som var signifikant vanligare. En fyraårig skadeuppföljning i MLS (2019) landade i samma mönster: ingen generell skillnad, men fler fotledsskador på konstgräs. En femårsuppföljning av finsk elitdamfotboll hittade 19,6 mot 19,3 skador per 1 000 matchtimmar — alltså ingen skillnad.

Det återkommande fyndet handlar alltså om fotleder, inte knän — och om underlaget, inte om skon.

Om dobbarna: här finns laboratoriefynd som är rimliga men begränsade. Dobbarnas form påverkar trycket under framfoten, och bladformade dobbar ger högre tryck på utsidan av framfoten. Modernt konstgräs ger ungefär 15–22 procent högre rotationsmotstånd än naturgräs, vilket är den mekaniska grunden för att en fot kan låsa sig.

Men den enda studie vi hittat som jämfört faktiska skador mot dobbtyp hos spelare fann ingen koppling mellan dobbform och skada. Bara antalet dobbar hade något samband med belastningsskador i fot och fotled — och studien var tvärsnittsbaserad, vilket författarna själva påpekar utesluter slutsatser om orsak.

Ingen studie har jämfört FG-skor mot AG-skor med skador som utfall. Påståendet att FG på konstgräs förstör knän har alltså inget stöd i forskningen vi hittat.

Vad vi faktiskt tycker att du ska göra

1. SG på konstgräs: nej. Det är den enda punkten där tillverkare och mekanik pekar åt samma håll. Långa metalldobbar på konstgräs ger högst rotationsstyvhet.
2. FG på konstgräs: går bra. Särskilt på modernt långstråigt gräs. Tillverkarna säger det själva.
3. AG-sulan är ändå bekvämare på hårt konstgräs, och dobbarna slits långsammare. Det är ett rimligt skäl att välja AG — men det är ett komfort- och hållbarhetsargument, inte ett skaderelaterat.
4. Gammalt sandfyllt konstgräs är ett undantag. Där glider FG-skor. Har föreningen en äldre plan är TF eller AG rätt val.
5. Fotledsbesvär på konstgräs är det som har bäst stöd. Den som haft återkommande fotledsstukningar har mer att vinna på fotledsstabilitet och träning än på att byta sula.

En svensk fotnot: hur mycket konstgräs finns det egentligen?

Två svenska källor ser ut att säga emot varandra. Fotbollförbundet anger 904 konstgräsplaner, medan Naturvårdsverket skriver att det finns cirka 1 400.

Båda har rätt. Förbundets siffra gäller bara 11 mot 11. Räknar man in de mindre planerna ur förbundets egen statistik — 70 på 9 mot 9, 324 på 7 mot 7 och 108 på 5 mot 5 — blir summan 1 406, vilket stämmer med Naturvårdsverket.

Av totalt 6 608 fotbollsplaner i landet är alltså ungefär en femtedel konstgräs. Dessutom finns 90 fotbollshallar, varav 14 med konstgräs i full storlek.

Förbundets sida anger inget år för siffrorna, vilket är värt att ha i bakhuvudet.

Det som kommer att ändras

EU har beslutat att förbjuda försäljning av mikroplastgranulat till konstgräsplaner från oktober 2031. Förbudet gäller att sätta på marknaden, inte att använda — befintliga planer får skötas vidare, och granulat som köpts före gränsen får användas efteråt.

Det betyder att underlaget svenska barn spelar på kommer att förändras under de närmaste åren, mot kork, kokos och andra alternativ. Hur dobbar beter sig på de fyllningarna vet vi faktiskt inte: vi hittade ingen forskning alls om sulor och korkfyllt konstgräs. Det är en genuin lucka, och vi säger hellre det än gissar.